För länge sedan målade jag tavlor, tills min fina familj antydde att det började bli trångt hemma och vännerna vägrade ta emot fler alster. Vad skulle jag då hitta på? Jag målade porslinsdockor, gjorde smycken, anlade en trädgård, provade kurser i medial utveckling och healing med slagruta, skrev förfärliga dikter och försökte förgäves lära mig dansa salsa. När jag äntligen provade att skriva en berättelse föll bitarna på plats. Det var som att komma hem, eller kanske mer som att kunna besöka ett fantastiskt sagoslott när man vill.
Att uppslukas eller försjunka i ett kreativt flöde är magiskt. Meditation, rekreation, vila och förtrollning på en och samma gång. Ibland ser jag figurer tränga fram ur stengolvets mönster, gömma sig i väggarnas skiftning. De skrattar och viskar i mina drömmar, eller uppför scener till musiken jag lyssnar på. Bilderna har alltid funnits där, jag bara försöker fånga dem.
Mörkersdottir 