Lille Gasten, av Johannes Pinter

gasten nytt

Gasten är ett litet spöke som egentligen inte är speciellt
läskig eller duktig på att skrämmas. När mamma och pappa spöke försover sig blir det ändå lille Gastens uppdrag att göra spökjobbet helt själv.
Men familjen som bor i huset blir inte skrämda av lille Gasten, tvärtom är det de som skrämmer Gasten med alla oljud som de gör. Ute på stan möter Gasten fler att spöka för: mobilpratare, clowner, byggnadsarbetare, hundar, bilar, gräsklippare, fåglar, maskiner, katter och läskiga lakan på ett klädstreck. Men det slutar alltid med att det är lille Gasten som blir rädd.
Och är det inte konstigt att solen lyser mitt i natten?
Nej, det är verkligen inte lätt att vara lille Gasten i natt!

Utkommer april 2016.

Vampyrjägaren

Timo har sommarlov och storebror Mika är barnvakt när föräldrarna jobbar. En dag dyker pojken Nisse upp. Han är nyinflyttad och säger sig vara vampyrexpert. I sin ägo har han en spännande vampyrbok som han gjort tillsammans med sin morfar. De är båda vampyrjägare.
Via boken får Timo veta att vampyrer känns igen på de svarta kläderna och det bleka ansiktet. De är bistra och arga, dessutom livsfarliga att reta.
Nisse tror att Timos storebror kan vara en halvvampyr. En pojke i förvandling. Har mjölken börjat surna därhemma? Tål storebror vitlök? Och finns det några bevis på hans mörka rum?
Pojkarna börjar undersöka saken men är Nisse verkligen den han säger sig vara?

9789175990682

Lucka 11: Första kapitlet ur kommande boken ”Lockad” av Emma Lundqvist

1
Den första gången jag träffade Noa var jag elva år. Jag vet det med säkerhet, för det var min födelsedag och jag hade min finaste klänning på mig när jag satt i skuggan på bänken under
äppelträdet och väntade. Väntade och väntade på att far skulle komma hem så vi äntligen kunde äta min tårta. Jag minns till och med varför han var borta. En gammal man i byn hade blivit hastigt och allvarligt sjuk så far blev hämtad med droska för att åka dit och göra vad det är han gör när människor är på väg att dö. Det som präster gör. Jag har ofta önskat att min far varit något annat än socknens präst, och den där aftonen var definitivt en av de gångerna.
Jag var otålig och uttråkad. Det enda jag hade att titta på, förutom den täta granskogen bortom den välansade häcken, var renplockade bärbuskar, långsträckta rabatter och gräs som
var så kortklippt att det inte kunde vaja i vinden. Inte för att det fanns någon vind den där dagen. Det var tvärtemot alldeles vindstilla och jag satt och svettades i spetslivet och mina
underkjolar.
Men sedan såg jag något som rörde sig, borta i skogsbrynet. Häcken skymde sikten, så jag ställde mig upp och skuggade ögonen med handen. Jag trodde att det var ett rådjur jag hade
skymtat, eller kanske en varg, så jag blev både lättad och besviken när ett par grenar veks undan och ett svarthårigt huvud kikade fram. En pojke. Det var bara en lortig pojke.
”Hallå där!” ropade jag så myndigt jag kunde. ”Det här är vår mark, så du får inte vara här.”
Pojken, som verkade vara i min egen ålder, varken rörde sig eller svarade. Han bara såg på mig med sina mörkbruna ögon.
”Hör du inte vad jag säger? Du måste gå härifrån”, fortsatte jag och korsade armarna över bröstet. Inte heller nu gjorde inkräktaren som jag sade, utan drog roat upp ena mungipan.
”Vad händer om jag stannar?”
Han trängde sig ut mellan granarna så att jag verkligen kunde se hur ovårdad han var. Det svarta, toviga håret, så långt att det såg ut att aldrig ha blivit klippt, hängde kring ett smalt ansikte som var randigt av smuts och det grova tyget i hans kläder var fullt av revor och hål.
Men det verkade inte som om pojkens bedrövliga uppsyn bekymrade honom. Rak i ryggen mötte han min blick och lade även han sina armar i kors. För en kort stund såg han lika
respektingivande ut som jag inbillade mig att jag gjorde, men sedan spred sig ett brett flin över hans ansikte.
”Sluta med det där!” protesterade jag och hörde till min förtret hur gnällig jag lät.
”Du får sluta först, för det var du som började”, svarade pojken lätt innan han tog de återstående kliven fram och lade händerna på ovansidan av häcken.
”Började med vad?”
”Vara så där oartig. Har inte dina föräldrar lärt dig något hyfs?”
”Det har de visst gjort!” utbrast jag förnärmat. ”Min far är …”
”Varför är du oartig då?” avbröt han mig och lade huvudet på sned.
”Varför kom du ens hit?” suckade jag. ”Har du inget bättre för dig än att stå här och retas med mig?”
”Vill du veta vad jag vill?”
”Ja, vad är det du vill?” frågade jag trött och behövde inte vänta länge på hans svar.
”Jag vill känna på ditt hår.”
”Mitt hår?”
Jag stirrade på honom och hans svartkantade, trasiga naglar. När jag föreställde mig hur han vidrörde mina blonda lockar rös jag vid tanken.
”Ja, ditt hår”, svarade han lugnt. ”Kom närmare så jag kan nå det.”
”Aldrig. Inte en chans att de där skitiga händerna kommer i närheten av mitt hår”, sade jag bestämt och tog ett par steg bakåt.
Jag trodde att pojken skulle bli arg över mitt svar, men han såg mest förvånad ut. Därefter försvann han bakom häcken. Det lät som om han drog händerna fram och tillbaka över det torra gräset och jag suckade igen. Sådan där ingrodd smuts skulle det behövas tvättlut för att få bukt med.
Medan jag stod där och försökte kika genom de täta häckplantorna öppnades prästgårdens bakdörr och Alma, vår hushållerska, ropade på mig. Äntligen! Far var hemma! Jag vände genast om och sprang mot huset. När jag var nästan
framme kastade jag en hastig blick över axeln och såg då att pojken ställt sig upp. Han var för långt borta för att jag skulle kunna se hans ansiktsuttryck, men jag kunde inte undgå att lägga märke till handflatorna han höll upp.
Så rena att de nästan lyste.
in floral

Mörkersdottir söker illustratör till en barnbok

Till våren 2015 släpps barnboken “Vampyrjägaren” av Sanna Juhlin och vi söker nu en illustratör till boken. Det blir en kapitelbok för barn mellan 8-12 år där varje kapitel ska illustreras med en svart-vit bild. Vi söker efter en illustratör med rätt stil för just denna berättelse. Vill du delta i uttagningen, rita en skiss av en pojke i 9-årsåldern samt en tonårskille som liknar en vampyr och som ser lite “farlig” ut. Skicka in bilden tillsammans med några rader om dig själv till juhlin.sanna@gmail.com senast den 1 januari 2015. Författaren och förlaget väljer sedan ut en vinnare som får läsa manuset och göra illustrationerna. Royalty delas lika mellan författare och illustratör, för närmare upplysningar, kontakta Frida på frida@morkersdottir.se.

Sanna Juhlin är utgiven med ett flertal barnböcker men skriver även romaner för vuxna. Läs mer om henne på hennes egen hemsida.

Många nya spännande böcker i vår aktuella utgivning

Nu är den äntligen klar, vår nya katalog, fullspäckad med massor av spännande böcker inom genrer som skräck, fantasy, barnböcker, paranormal romance, magisk realism, vardagsdramatik, romantiska 1400-talsromaner, psykologiska thrillers, 1800-talsskräck, urban fantasy, historiska romaner och mycket mer. Jag är så sjukt stolt över böckerna som har kommit ut eller kommer ut under våren fram till hösten och kan garantera spännande, kittlande, fascinerande, intressant, rolig och underhållande läsning! Välkommen in i Mörkersdottirs magiska värld!

Klicka på bilden för att öppna katalogen!

Katalog böcker 2014

Mellandagsrea!

rea

Klicka på bilden för att komma till rean!

Nu kör vi igång 2013 års mellandagsrea! Hela 30% på alla böcker, både fysiska och e-böcker. Både nyheter och gamla godingar. Här finns hela Halvblodstrilogin, spänning & skräck, romantik & erotik, fantasy och Lillasystirs barnböcker. Rean pågår fram till årets slut, så passa på att fynda!