Novelltävlingen med demoner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har nu läst nästan alla noveller som kommit in, det är nästan 40 stycken vilket är hur roligt som helst! Och jag slås av hur svårt det kommer bli att bara publicera en vinnare. Jag vill att fler ska kunna läsa flera av novellerna. Så, jag har en fundering på att låta er, läsare välja en vinnare. Jag publicerar de tio bästa novellerna och så får ni rösta  på den ni gillar mest. Vad säger ni om det?

Vinnare i vampyrtävlingen

Först av allt vill jag bara säga tack för era underbara vampyralster! Helst hade jag velat utse alla till vinnare men då blir det ju ingen tävling av det hela. Det blir två Marior som vinner, en Maria för novellen Vinterland och en Maria för fanfiction-novellen Hjärteblod. Grattis Maria Garpland och Maria Arell! Novellerna kommer att publiceras här på hemsidan inom kort.

Läser manus och gläds åt bra följebrev

Manusläsningen är i full gång, några har fått svar, andra inte. Det som gläder mig är att följebreven är så exemplariska! Det märks verkligen att ni som skickat in manus har varit noga med hur följebreven ser ut. Jag har skrivit om det tidigare som svar på Debutantbloggens frågor till förlag, men det tål att skrivas igen. Ett perfekt följebrev består av en trevlig presentation av författaren, gärna med personligt tilltal och en motivering om varför just detta förlag skulle passa författarens alster, samt en kort synopsis kring vad manuset handlar om och vilken genre det är.

Manusen håller också bra kvalitet, och jag ser mycket potential i flera av dem. En del behöver omarbetas, en del känns inte aktuella för förlaget, men många är bra. Det är verkligen en ynnest att få tal del av alla era världar och karaktärer och fly verkligheten en stund.

Samtidigt håller jag på att läsa några engelska och amerikanska författare som jag funderar på att köpa in rättigheterna till. Det känns som en spännande tid ligger framför förlaget!

Läser de flesta manus på min Iphone, mycket smidigt!

Vad betyder egentligen ”förlagets profil”?

En vanlig formulering i refuseringsbrev som kommer från olika förlag är att manuset inte passar in i förlagets profil. Jag har själv använt mig av den formuleringen i några refuseringsbrev, men inser att formuleringen inte säger någonting om man inte har specificerat för sig själv och andra vad som egentligen är förlagets profil. En sak är själva genrerna, vi tar till exempel inte emot deckarmanus. Men inom de genrer vi tar emot finns det en stor bredd och olika stilar. Jag har nyligen refuserat ett manus som har potential att bli något stort, men som inte passar i förlagets profil.

Då är vi tillbaka till profilen igen och idag var jag tvungen att sätta mig ner och fundera på vad det är egentligen är. Eftersom jag driver förlaget ensam är det egentligen bara mig själv jag behöver fråga. Jag går alltid på magkänsla när det gäller vilka manus som ska ges ut på förlaget. Det måste kännas 100% rätt eftersom man ska jobba mycket med manuset, både korrläsa och lektörsläsa, man måste tro på det även om boken så småningom får negativ kritik. Jag måste kunna stå bakom alla manus som ges ut oavsett hur de tas emot. Det viktigaste är dock att texten griper tag från början, älskar jag första sidan vet jag att jag kommer älska resten av manuset. Och vad är det som gör att jag älskar ett manus? Jag skrev ner ett tjugotal ord som sammanfattar stilen/profilen och minskade ner dessa till åtta. Dessa är:

MÖRKT

SUGGESTIVT

LÄCKERT

SMAKFULLT

SENSUELLT

SKRÄMMANDE

SPÄNNANDE

UTFORSKANDE

Ett manus behöver självklart inte ha alla delar, men gärna flera.

Vad är magisk realism, urban fantasy och dark romance?

Vi får ofta frågor om vad de olika genrer som vi söker betyder och vad de innebär. Det här med genrer är lite lurigt, ofta kan man placera en bok i flera genrer och det kan ofta vara ganska godtyckligt. Dessa beskrivningar är hämtade från Wikipedia:

Dark romance (från engelska Wikipedia, den svenska har ej någon beskrivning)

Dark romanticism är en litterär subgenre. I berättelserna förkroppsligas ondskan i form av Satan, spöken, varulvar, vampyrer och demoner. De beskriver en mörk, förfallen och mystisk värld och när sanningen uppenbarar sig för människan är den ond och helvetisk. Karaktärerna misslyckas oftast med att förändra saker och ting till det bättre. Exempel på författare inom denna genre är Edgar Allan Poe och Goethe.” (Fri översättning.)

 Magisk realism (från svenska Wikipedia)

”Magisk realism är en stilart inom konst, litteratur och film och har beskrivits som förhöjd verklighet. Den realistiska skildringen kryddas med surrealistiska, magiska, absurda och/eller övernaturliga inslag. Inom litteraturen är ramberättelsen förlagd till verkliga platser i tid och rum. Under 1900-talet är det framförallt latinamerikansk litteratur, med företrädare som Gabriel García Márquez, Jorge Luis Borges och Isabel Allende, som associeras med begreppet. Den kubanske författaren Alejo Carpentier föredrog begreppet lo real maravilloso (”Den underbara verkligheten”) vilket många ser som synonymt med magisk realism. Vissa afrikanska författare, exempelvis moçambikiern Mia Couto och nigerianen Ben Okri anses också skriva magisk-realistiskt. Exempel på magisk realism inom svenskspråkig litteratur är Majgull Axelssons Aprilhäxan och många av Marianne Fredrikssons och Peter Nilsons romaner.

Under 2000-talet är den japanske författaren Haruki Murakami en mycket uppmärksammad företrädare för magisk realism.”

Urban fantasy (från engelska Wikipedia)

”Urban fantasy-berättelser utspelar sig i huvudsak i en stad och innehåller fantasyinslag. Det kan innebära aliens, mytologiska varelser, samexistens mellan människor och övernaturliga varelser, konflikter mellan människor och onda paranormaliteter.

Flera karaktärer inom urban fantasy-genren visar sig ha problem med självförtroendet eller ha ett tragiskt förflutet. Berättelserna behöver inte utspela sig i ett nutida samhälle, de kan utspela sig i framtiden eller förr i tiden.” (Fri översättning)

Stephanie Meyer platsar väl mest i Urban fantasy-genren, men har även nämnts tillhörande genrer som Science fiction och Vampire romance. Edgar Allan Poe skrev dark romance medan Haruki Murakami hamnar under magisk realism.

Mörkersdottir förlags utgivning kan placeras i följande genrer:

Spegelsång – magisk realism

De andra sagornas bok – Fantasy

Elementens väktare – Fantasy

Förvriden – Skräck

De inneboende – Dark romance

Vägen till Umbria – Fantasy/Sf

Skuggvakt – Skräck

Själseld – Historisk thriller

Halvblod – Urban fantasy

Prägling eller foliering eller både och?

Har fått tryckprover från det tryckeri vi ska anlita för boken ”Vingar av glas”. Det finns mycket man kan göra med ett omslag, det gäller bara att bestämma vad som blir bäst just för denna bok. Jens Lapidus-omslaget har titeln i blå foliering, som glänser, Deepak Chopra-omslaget har omslag med prägling där blommorna och författarnamnet har struktur. Gillar verkligen Justin Cronin-omslaget som har silverfoliering under och sedan tryck ovanpå. För Vingar av glas lutar det åt en blandning av prägling och foliering i den mörkaste blå färgen. Vad tycker ni?